Translate

måndag 29 december 2014

Kvinnlig straff-rabatt

Det finns olika sätt att skapa agg mot grupper. Ett är att sprida ut vilseledande propaganda att t ex kvinnor har fördelar, förmåner, ges extra bidrag, curlas genom livet samt i förekommande fall ges rättsliga "straff-rabatter".

Harriette Broman, 47 år entreprenör sedan 17-års ålder upplevde troligen inte att hon fick någon rättslig straff-rabatt när hon fick sitta 556 dagar med fulla restriktioner i häkte där hon sedan visade sig vara helt oskyldig.

Hon är den som fått sitta längst häktad i Svensk historia. Sverige strider även mot FN:s tortyrkonvention som sedan 1984 definierar tortyr med följande,

"Varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande medvetet tillfogas någon i syfte att få fram information eller en bekännelse av denne eller en tredje person."

Konventionen reglerar vad staten får och inte får göra mot individer, därför måste handlingen utföras av eller på uppdrag av företrädare för staten, t ex polis eller militär för att innebära ett brott mot konventionen.

Det är väl ganska tydligt att Harriette Broman utsattes för psykiskt tortyr genom att vara inlåst 23 timmar / dygn på 7 kvm för att få en dryg timmes rast på en liten gård där hon inte fick se solen, under 556 dagar. Sverige har även tidigare fått kritik gällande landets långa häktestider för unga.







  <

söndag 28 december 2014

Sekterism och politik

Min definition av sekter är en sammanslutning av människor med antingen starkt religiösa- och/eller politiska åsikter hårt förankrat, som endera ett mål eller en livsstil. Min uppfattning är att det finns ganska många sekter med politisk ådra. Viggo Cavling, författare och entreprenör drar det hela till sin spets och menar att alla politiska partier är sekter. Cavling menar att många partiledare föds in i sina partier och har svårt att se utanför sin klan.

Förutom dessa politiska och religiösa sekter har det förekommit värre sekter med inslag av incest och pedofili samt kollektiva självmord.


Vanliga kännetecken för sekter är dock tvingande regler kring hur det förespråkas att någon ska leva, tala, bete sig och framförallt vad du ska tycka inom gruppen. Vi kan t.ex. se på rörelsen Jehovas Vittnen, där medlemmar kan bli utfrysta av hela familjen om de inte följer reglerna som är upprättade. De tillämpar helt enkelt mobbning i straffande syfte. När en ung kvinna ville lämna Jehovas vittnen, då hon blivit kär och ville flytta blev hon istället körd till psykakuten.

Hackerguppen Anonymous har beskrivits syssla med trolling, It-terrorism eller mobbning mot dem som de anser försökt begränsa fri kultur, piratkopiering, yttrandefrihet och transparens på internet. Trots likheter till Piratpartiet ska företrädare för partiet ha nekat till samhörigheten. De använder dock straffande metoder mot dem som inte följer deras regler.


Det finns en politisk grupp jag influerats från när det gäller sekter, som beskrivs karikatyriskt i den satirpolitiska kriminalthrillern, Bakom Dolda Ansikten. Gruppen ser sig själva givetvis inte som en sekt. Den här sammanslutningen har vad jag noterat  bland anonyma haft politiska influenser från både Vänstern, FI, en del från Moderaterna, fler från Sverigedemokraterna, ett antal från Piratpartiet samt nyligen en enstaka från Miljöpartiet vilka benämnt sig själva som Jämställdister. Det sista en rörelse som startade för omkring sex år sedan på Internet, som en form av motståndsrörelse mot Feminismen tillsammans med en blandad mix av pappa- och mansrörelse kring deras rättigheter. Gruppen ansåg att alla fördelar, förmåner och även rättsliga"straff-rabatter" tillkom kvinnorna i samhället, som i stort sett ansågs flyta fram på en räkmacka. 


Jämställdisternas åsikter gav många motreaktioner och provocerade framförallt kvinnor, som inte alls såg sig som framburna i samhället mer än andra. De lyckades dock värva många medlemmar av bägge kön. Kvinnorna fick veta att deras söner skulle fara illa av samhället och männen som synes allmänt missnöjda på livet ansåg inte att kvinnorna förekom på rätt plats längre i samhället. De ansåg dem rentav försöka ta över samhället i en form av Amazonia menade fler från gruppen.

Vi kan fundera över hur dessa grupperingar får fäste och växer?


Vissa sociologer ser sekter och skapandet av avvikande subkulturer som ett svar på en brist. Den här bristen kan vara på mening och gemenskap. En sekt kan då vara räddningen ur ensamhet och vilsenhet, kanske hopplöshet, alkoholism och drogberoende samt psykisk ohälsa. Enligt Owe Wikström, professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet ska sekter fylla fler psykologiska funktioner, som ett socialt liv för marginaliserade, ensamma och att absoluta sanningar "förklarar" roten till det onda för människor i kris.

Jämför med Jämställdisternas absoluta sanning kring feminismen som roten till det onda.

I begynnelsen av mitt observandum och mina erfarenheter fick jag ibland en känsla av att Jämställdisterna höll en form av "biker-kultur", där den som opponerade sig det minsta, eller yttrade sig som kvinna blev kränkt, hånad och mobbad. Någon form av upprättelse fanns inte, utan beskrevs eventuellt upplevda oförrätter, så blev kvinnan tredubbelt straffad med förtal och mer kränkningar i kommentarsfält och på forum av flera, vilket innebar att den drabbade istället plötsligt blev syndabock.

Det kombinerat med lömska sätt av anonyma vaga kommentatorer kring någons påstådda brister i trevlighet, hälsa eller tidigare påstådda handlingar på andra bloggar eller forum. Vidare kunde t ex kommentarer raderas och endast namnet på författaren finnas kvar med en hänvisning till att den tagits bort eftersom den påstods varit olämplig. - En form av smygande smutskastning.

Journalisten Anders Haag beskriver även att våldsamma grupperingar som huligansammanslutningar och kriminella MC-gäng kan fylla samma behov som sekter, genom den omtalat "varma gemenskap" de ger varandra i närmast religiösa termer.

En man som vet vad han talar om är Anders Haag, numera journalist och tidigare medlem i Hare Krishna-rörelsen. Han har forskat kring sekter och vill idag motarbeta dem. Han ser dem dock inte som enhälligt svarta eller vita, utan har en viss förståelse för utövarna och säger,

"Sympatin handlar inte om att jag tycker att de tänker och agerar rätt. Tvärtom. Jag avskyr sekterism och fundamentalism i alla dess former, inte minst när man tar till våld och andra kriminella aktiviteter för att nå sina mål. Men jag vet att inom varje förövare finns också ett offer. De vet inte riktigt vad de gör. Dem tror ofta att de vet det. Sekterism ligger ju snubblande nära fanatism och brinnande övertygelser. Men dem är förvirrade. Alla människor bär på vanföreställningar och okunskap. Men hos sekterister kan illusionen ibland bli väldigt destruktiv."

Det går att jämföra med kommentarer från Jämställdister, som att vi ska "sopa rent golvet med feministerna!" Eller åsikter att den som inte håller med oss får vi trakassera, uttalat av en jämställdist som tillsammans  med annan jämställdist  trakasserade en kvinna på en jämställdist-blogg med påhopp och lögner några timmar kring en för dem övertygande åsikt. Det sista förklarar även deras förekommande hänsynslösa drev som förekommit med uthängningar av personnummer, företagsnamn, kopplat till grovt förtal om att företagsägaren lögnaktigt påstods vara psykiskt sjuk av flertalet okända anonyma jämställdister. Bör noteras att dessa drev utfördes av medelålders män och kvinnor med barn. En av dem hade tidigare förlorat vårdnaden om sin dotter, vilket inte är svårt att förstå med tanke på individens förpubertala handlingar.

Visst går det att se likheter med vissa politiska partier som t ex Sverigedemokraterna, där invandring och islam samt feminism ändå är något som är förklaringen till det "onda"i samhället. - Får vi bara bort invandringen, så löser sig allt annat. Likaså kan vi hos SD hitta ganska starkt övertygade anhängare, som skyr individer med motsatta åsikter. Eller grupperingar som Jämställdister som inbillar sig, att slutar människor tänka feministiskt, på lika rättigheter och skyldigheter, så får mannen det mycket bättre i samhället och balansen blir återställd. Eller hur var det med logik inom sekterism fanns den? 

fredag 26 december 2014

Twitter - ett medel för att sprida skvaller och förtal


Är nog en usel användare av Twitter, delvis för jag har svårt att få till någon vettig kort text, delvis då jag inte gripits av den typen av hobby. Jonas Andersson Schwarz, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola Johan Hammarlund, M-Brain Magnus Kjellberg, Retriever Stefan di Grado, Retriever, menar att de traditionella medierna bör ta ett ansvar för att sociala medier inte ska bli en förlängning av sensationsjournalistiken.

Jag har själv noterat att Twitter används av extremistgrupper för att sprida missaktning om andra. De skapar först inlägget själva med hjälp av inklistrade fotografier av någon de anser/inbillar sig har hög status och med en kort text nedanför med förtal om någon de vill stöta ut eller smutskasta. Inlägget sprids sedan vidare till den inre gruppen av extremister, kopieras och läggs upp på bloggar eller forum. Ett Twitter-konto kan på samma sätt läggas upp falskt med någon annans ID, liksom för Facebook-konton.
Skvaller från forna dagars byhålor har ersatts av twitterinlägg från mindre belevade, hederliga och anonyma lobbyister. Den ena kommunikationen är inte bättre än det andra, mer än att det sista är en utvecklad teknik för skitsnack.

Och som jag belyser i min bok, Bakom Dolda Ansikten, används ibland sociala forum av extremistgrupper, för att ge en falsk bild av att deras åsikter anammats av många fler än vad som är fallet, eller för att sprida skvaller och förtal från ett fåtal om någon enskild. Den typen av åsikter går knappast att jämföras med statistik och fakta. Dock blir det inte mindre obehagligt och kränkande, för den som råkar ut för dem.

lördag 20 december 2014

Döma andra och/eller sig själv

När jag förra söndagen var på ett yoga-pass, gav den harmoniska och kvinnliga instruktören oss vinterbleka ro-längtande lydiga klass med hopp om mer inre frid inför juletiden, ett budskap som hon bad oss försöka ta in,

- Nu ska ni försöka att inte döma varken er själva, eller andra.
Ett inre grubblande och hummande for genom huvudet, då det var ett till synes enkelt och hälsosamt budskap. Men hur svårt kan det inte bli att leva upp till, beroende på omständigheter och graden av harmoni vi själva lyckats uppbåda för stunden.

Troligen fanns det en och annan inklusive mig själv, som tänkte att visst låt gå, en minut i taget, kanske om jag bara får utesluta honom, eller henne eller den gruppen där ute, eller kanske bara tankar om att yogadeltagaren bredvid, möjligen kunde dämpa sitt flåsande in och ut och andas något mer stillsamt och passande för yoga..

Vi hade ändå tagit oss in till denna yogaklass frivilligt vars syfte för de flesta var att nå någon form av åtminstone vägen, mot någon typ av nirvana. Vi andades därför lydigt in djupt genom näsan och ut djupt genom näsan med tungan pressad upp mot gommen.

Instruktören såg ändå ut att leva efter samma devis, för med stor tolerans och lugn gav hon utan stress, tydlig vägledning hur vi skulle balansera på ett enda ben, ta det andra vinklat in mot låret och samtidigt med knäppta pekfingrar och tummar formade till en ring, så händerna låg parallellt under varandra och skifta läge på händerna upp och ner, samtidigt som vi tog det ena vinklade benet med foten skiftande framför och bakom det stående underbenet. Vidare likt en egyptisk farao vred vi blicken och huvudet i takt först åt ena sidan och sedan andra, fram och tillbaka, medan det vinklade benet och foten bytte plats först på baksidan och sedan på framsidan av underbenet.

Trots att vissa övningar i yoga synes enkla finns svårare och tillsammans blir de en träning i både balans, muskelstyrka och stretch. Tolerans i samhället måste ändå börja först på individnivå och kanske är yoga en bit på vägen. Om jag bara först får säga vad jag tycker..


torsdag 18 december 2014

Påståenden kring våldtäkter

Det blir en del mörka ämnen på den här bloggen, eftersom  bakgrunden till den satirpolitiska kriminalthrillern, Bakom Dolda Ansikten kommer av sådant jag läst, observerat och tolkat på internet och forskat vidare kring.

 Rubriken till inlägget känns lite provocerande, dock är det ett vanligt förekommande tema, eller en uppfattning hos många på nätet vilket förekommit några år.

"Påståenden" om att kvinnor "behöver inte vara rädda" när det går ut för det finns knappt några våldtäktsmän, utan det handlar om en indoktrinering, som kvinnor generellt utsatts för av samhället, eller den så kallade "statsfeminismen". Alternativt när ett våldtäktsfall uppdagats så har kvinnan huvudsakligen ofta ljugit i ärendet. När jag läste dessa kommentarer eller åsikter kring våldtäkter på nätet första gången blev jag förbluffad.

Dessutom gick det att läsa dessa kommentarer från någon enstaka anonym "kvinna", som arbetade för den här mansrättsorganisationen, vilket gjorde det hela än mer provocerande. Om hon nu var en kvinna? Tankarna for runt i huvudet.

Är människan helt dum i huvudet!?  Hon måste växt upp i en skyddad bunker i sitt  liv, eller blundat för vad som rapporteras på nyheterna, kanske varit avstängd från media, verkligheten eller i sinnet!? Om hon möjligen har en son som kan riskera att dömas själv, så bör hon väl i första hand uppfostra honom, att visa respekt för tjejer, istället för att sprida ut en massa vilseledande information. Den slutliga gissningen drog åt det förstnämnda i kombination, av stark uppmuntran från en speciell och radikal mansrättsaktivistorganisation.

Vidare gick att läsa, att det på Facebook förekom inlägg, där det unga kvinnliga offret verbalt straffades och de "dubbelt bevisat" skyldiga våldtäktsmännen blev hjältarna som fick uppmuntran av pöbeln på nätet. I de fallen är det lätt att fundera kring hur man tidigare kunnat överskatta den egna uppfattningen om människans intelligens så mycket, eller så är det så enkelt att andras anonyma åsikter och värderingar framkommer mer synligt via Internet och har alltid funnits.

Visst kan det vara sannolikt att det finns något enstaka fall, där en kvinna kan ha överdrivit kanske rentav ljugit kring en våldtäkt, däremot blir det långt från rättvist, att mata ut en propaganda, kring att lögner kring våldtäkter är det vanliga, eller att kvinnor och unga tjejer inte ens behöver vara rädda för att gå ute sent ensamma om natten. Även om det vanliga är att våldtäkter sker inomhus. En modig kvinna berättar hur hon upplevt två hemska våldtäkter, trots att det inte förekom våld i vanlig bemärkelse, vilket kan visa hur svåra dessa brott kan vara att bevisa och även att många våldtäktsärenden därför läggs ner.

Vad är syftet med en nedtonande propaganda kring våldtäkter? Det enda jag tolkat ut som förklaring är att det finns en speciell mansrättsaktivistgrupp, som tar allt ont en man gjort, som sin egen personliga skuld, därför ska inte heller dessa ämnen eller ärenden nämnas, eller anmälas om det varit nödvändigt.

Det låter inte klokt och det är det inte heller. Vi kan dock konstatera att den idag 43-åriga "Hagamannen" som år 2006 dömdes och fick 14 års fängelse för serievåldtäkter mellan år 1999-2005 kan släppas fri redan om ett halvår. En förövrigt tvåbarnspappa och plåtslagare, där första offret var en 14-åring och den sista en 51-åring som i sin försvarskamp fick örat avbitet och blev nedknuffad i Umeälven.

Kanske är det ändå bättre, att låta tonårstjejerna vara ute sent, gå omkring ensamma i natten, så inte vissa män blir sårade. kränkta och tar det personligt?

Nej det vore ganska dumt att följa. Det går dock att fundera över vad som kan ha gått snett hos somliga.

onsdag 17 december 2014

Identitetskapning och mer kring falskhet

Vissa hamnar naturligt på toppen
Hur kommer det sig att vissa kvinnor backar upp män, som beter sig illa mot andra kvinnor och har en unken kvinnosyn? Eller är det möjligen falska män som spelar kvinnor på nätet?

Den frågan förblir kanske obesvarad.

Vidare kan vi fundera över hur trovärdigt är det, av en mansrättsaktivistgrupp som Jämställdisterna, att var bundis med  miljöpartisten Josefin Utas på hennes påstådda blogg, när de någon månad tidigare sade sig polisanmält miljöpartisten och partiledaren Åsa Romson på sitt jämställdhetsforum, eftersom jämställdisterna känt sig kränkta som män av henne!?

Nej det blir inte inte speciellt trovärdigt, utan mer ett spel för gallerierna, där de mer troligt kapat hennes identitet.

Syftet är sannolikt, att dra väljare från Miljöpartiet till Sverigedemokraterna, för utger de sig för att vara vänligt inställsamma mot en miljöpartist, som smygande och falskt skriver ner sitt eget partis värderingar och omvandlar till SD:s och Jämställdisternas politiska åsikter på sin blogg, så hoppas de få fler väljare som konverterar från Miljöpartiet till Sverigedemokraterna.

De har tidigare även använt samma falska arbetsmetoder när de velat "omvända" feminister till Jämställdister, genom att skapa egna feministiska hittepåbloggerskor, som till slut blivit "omvända" och istället valt att ansluta sig till de konservativa Jämställdisterna.

Både Miljöpartiet och feminism är något både Jämställdister och Sverigedemokrater avskyr. Kan det möjligen vara samma grupp? Det finns även några politiska grupper som stundtals påminner om ett par organisationer som uppträder i min satirpolitiska kriminalthriller, Bakom Dolda Ansikten.

Jämställdisterna har även spridit ut via ett av av deras anonyma förtalssoldater, att det kan vara farligt att köpa min bok, för jag kan komma åt köparnas adresser!? Jag kan meddela att ett sådant intresse från min sida finns inte och inte heller tillgång till ett dylikt adressregister. Sådant sysslar tyvärr mer polisen med idag, vilket kan ifrågasättas. Förtal är dock ett fult vapen som vissa "förtryckta" män och en och annan kvinnlig nickedocka sysslar med på nätet. Vi kan fråga oss varför skattebetalarna ska försörja den här typen av politiska arbetsmetoder.

Uppenbarligen finns politiska extremistgrupper som själva skapar bloggar, där de utger sig för att vara andra och själva sitter bakom och spelar teater och skriver. En form av identitetskapning, som bland annat hänt via Facebook, där människor till sin olycka upptäckt  att någon lagt upp ett konto i dennes namn och sedan mejlat ut en massa skräp till vänner och bekanta.

Syftet med det första, hittepåbloggar för mansrättsgrupper kan sannolikt vara att gruppen vill framstå som fler än vad de är och för att kunna kommentera på sina egna bloggar med dessa hittepåsignaturer och bloggnamn för att framstå som mer populära än vad som är fallet.

Jämställdisterna har mycket gemensamt med Sverigedemokraterna. Den ena gruppen har med sina representanter även synts hos Jämställdisternas forum. Bägge tycks använda sig av falska arbetsmetoder - smutskastar, förtalar, eller kränker på olika sätt, givetvis anonymt med en unken samt konservativ syn på andra grupper i samhället.

Höjden av provocerande hyckleri blir när samma grupp skriver inlägg kring mobbning, som Sverigedemokraterna brukar slänga ut som bondfångeri i media, för att hoppas på medlidande av fler potentiella väljare, när de samtidigt bakom kulisserna själva anonymt kränker och mobbar andra i kommentarsfält och på forum i grupper. Precis som Jämställdisterna gjort från begynnelsen på sina forum från och till sedan den gruppen skapades.

Det har troligen även fått en och annan individ, att se fenomenet mobbning på nätet som en  naturlig handling. Läste själv vid ett tillfälle från en av dessa "Jämställdister" på en jämställdistblogg följande, 
"Mobbning är en naturlig reaktion, se bara till djurriket, där mobbas den som sticker ut från gruppen och på så sätt sorteras vissa avkommor bort från övriga."
Vi bör kanske ändå hoppas på att människan utvecklats ett snäpp högre än djuren. Annars kan den synen på andra människor lätt kännas igen från vissa politiska partier som Sverigedemokraterna, där t ex Björn Söder, vår andre vice talman uttrycka sin syn på samer och judar i Sverige. 

Visst vore det mer lockande för väljare, att ha hederliga politiker som rakryggat vågade stå för sin åsikter, utan olagliga metoder eller feg anonymitet. Om inte för att skapa mer trovärdighet.


lördag 13 december 2014

Falsk politisk propaganda via nätet

Propaganda kring förekomster som inte finns, såsom förtryck av grupper som inte är förtryckta kan ibland vara provocerande. När en grupp sitter på nätet och lobbar för att pojkar och män är förtryckta och diskriminerande i samhället, ibland iscensatt med bilder, av gråtande pojkar, vilket ibland benämns som "hötorgskonst", för att köpa sig medlidande kan mer ses som billigt än trovärdigt.

Även om medlidande iscensatt av grupper på det sättet kan sväljas av ganska många. Ungefär på samma sätt som en del förbigående lurats tro att eländet är värre, än vad som är fallet, när spelat handikappade tigger med bössor i olika länder.

Tidigare kunde jag förtalsfullt läsa från grupper på nätet, som var emot feminism och kallade sig för "Jämställdister" att kvinnor och kvinnliga företagare fick fördelar, bidrag och försprång, samtidigt som pojkar och män blev nedtryckta både i samhället och i skolan. Något jag inte fått belägg av från föräldrar jag talat med som har pojkar och flickor i skolan. Köpte därför inte informationen. Däremot sög en hel del andra i sig påståendena,  kanske mer för att ingå i en gemenskap på samma sätt som intelligenta medlemmar i sekter ändå följer med strömmen  när ledaren trummar ut sina profetior.

I deras profetia handlade det om att kvinnorna skulle ta över samhället -  ett Amazonia skulle växa upp. Arne Jernelöv har även skrivit om detta påstådda fenomen. Det blir inte mer trovärdigt när många av oss följer med nyheterna hur t.ex. Malala Yousafzais som nyligen av norska nobelkommittén fick fredspriset och tidigare blev skjuten i skolbussen som 15-åring av talibaner, vilka upprörts av hur hon bloggat kring att även skolflickor ska ha rätt att gå i skolan. Risken är kanske ännu mindre till ett framtida Amazonia när vi i skolan idag kan se valda pojkar som klassens lucia.

Det är enkelt att  tänka sig in i hur unga eller medelålders män, utan företagskunskap från denna samling blir mot kvinnor, de via skvaller och från "tekniska färdigheter" fått information ska ha ett företag och samtidigt via falsk propaganda, hört ska ha fått fördelar, bidrag och försprång. Gruppen fick även paradoxalt stöd av deras, så kallade opponenter - de starkt vänsterstyrda radikalfeministerna som ofta ser företagare som samhällets varböld. Helt utan att de tycktes se kopplingen till att företag behövs för att dra in skatter åt hela välfärdsområdet. Det blir lite fel när syftet för en samling är att tävla i medlidande, indirekt på bekostnad av det allmänna och välfärden. Det blir mer egoistiskt än vettigt. Mer trångsynt än intelligent. Och faktiskt mer fördomsfyllt än intellektuellt.

onsdag 10 december 2014

Nätattacker, bilbränder och politik

Det är lätt att tänka att nätattacker är något endast yngre skulle syssla med, ungefär som bilbränderna som skedde i södra Stockholm förra året av huvudsakligen ungdomsgäng. 

Det finns ändå fullvuxna som sysslar med att hacka datorer, t ex Vuxna Förbannade Hackare (VFH) vilka har sina rötter i gruppen Anonymous. Det är något som Daniel Goldberg och Linus Larsson, bland annat berättar i sin bok, Svenska Hackare från 2012. En bok som bättrade på min egen kunskap när jag skrev min bok, Bakom Dolda Ansikten. Det sista en satirpolitisk kriminalthriller som bland annat skildrar brott på nätet.

Annars finns det riktiga troll på nätet, för vad sägs om kvinnan som skapade egna Facebook konton som verkade tillhöra hennes pappa och hans fru. Därifrån sände hon sedan en massa kränkande mejl av sexuell natur till sig själv under ett helt år, vilket hon sedan polisanmälde då hon sade sig blivit kränkt. Polisen började med att sända varningar till både pappan och hans fru, för att slutligen starta en teknisk utredning. Den 24-åriga kvinnan fick till slut 20 månaders fängelse och besöksförbud till sina offer.

Tänk vilka "nätmöjligheter" som öppnat sig!

Kanske kommer något av våra partier satsa på resurser kring IT-säkerhet, Integritet och mot brott på nätet. Eller så har kanske Henrik Dorsin redan fångat de politiska läget för Sverige.



söndag 7 december 2014

Kvinnor ska ha 10 % högre lön än män

Enligt Internationella Arbetsorganisationen , ILO borde svenska kvinnor ha över 10 % högre lön än männen, eftersom kvinnorna har mer erfarenhet, högre utbildning och högre produktivitet än män. I USA kan löneskillnaderna förklaras av logiska skillnader, som lägre utbildning och erfarenhet, så är dock inte fallet i Europa, enligt ILO.

Företagare sitter i en annan sits, eftersom vi kan styra lite efter tycke, smak och framförallt efter vad som finns i våra "lador". När jag var anställd en gång, så tänkte jag inte så mycket på könet i relation till lönen, utan efter vad jag tyckte att jag var värd. När det vid tillfälle kändes orättvist i relation till vad jag presterade så höjde jag rösten, eller snarare tog ett samtal med min chef om saken. Jag tror att det kan ligga lite bromsande psykologi i löneprocessen, att om vi utgår från att vi är diskriminerade på grund av vårt kön, så kan det leda till att det både blir en självuppfyllande profetia och bromsar vår löneutveckling.

Bakgrunden till boken, Bakom Dolda Ansikten, handlade bland annat, om diskussioner på nätet, där paradoxalt män påstod känna sig förtryckta, diskriminerade och till och med hatade av samhället.

Jag reagerade över denna negativa framförhållning och propaganda, bland annat just för att  det var så destruktivt baserat på t ex teorin kring förväntan. Om vi förväntar oss att prestera sämre, så blir det även resultatet. Det finns ingen motivation, om vi förväntar oss att andra förväntar sig att vi inte kan prestera. Därmed är all sådan negativ propaganda väldigt destruktiv. Något som även fick mig att starkt misstänka att all den manliga självömkande propagandan var ett spel för gallerierna.

Teorin om förväntan borde likaså gå att implementera på bland annat lönetänket. Om vi förväntar oss att vi blir bedömda utifrån vårt kön och därför är förutbestämda att få lägre lön än män, så blir det nog en högre uppförsbacke att ta det där lönesamtalet. Andra som tvärtom, borde prestera mer, för den höga lön de får är många politiker idag.

Eller så kanske vi borde ta fram barnet inom oss och dansa som den här lilla tjejen gjorde på tunnelbaneperrongen i New York långt bort från tankar om löner.





torsdag 4 december 2014

Sexbilder och naket..

...säljer och är samtidigt ett ganska billigt knep, för att få uppmärksamhet.

Jag blev inbjuden med fler andra till Mitt Företag 2014, som grundades av Gustav Oskarsson för att mingla med andra entreprenörer, få peppning, se utnämningen av årets entreprenör, få tips, få fler kontakter och stimulans.

På mässan var även Bingo Rimér inbjuden som motivation, för dem som kanske nyligen startat, eller möjligen tillhörde dem som inte hade startat något företag. Han berättade att han från början varit en kille från Karlshamn i Blekinge vars huvudsyssla varit att "mocka skit" i stallet med en dåvarande förebild i Hugh Hefner, grundaren av herrtidningen Playboy. Han hade från början noterat att det som säljer är allt som innehåller ordet sex och att det ofta finns på omslaget till många tidningar. Ingen större nyhet och därför heller ingen sport egentligen.

Jag sade dock till en manlig vän och företagare som jag i min tur bjöd med till evenemanget, vid slutet av dagen, att nu minns jag varför jag kände mig mätt redan för ett par år sedan av denna typ av stimulans med inbjudna kändisar, som ska ge goda råd och motivation. Inte helt omöjligt är det ett påhittat behov för att göra business. Även om du som nystartad visserligen kan sälja in dig lite.

Har du inte som blivande entreprenör den motivationen, så får du inte det av glada käcka livshistorier, eller framgångssagor. Jag tror att motivationen av att kanske stå ut med usla semestermöjligheter, inte alltid glada kunder, mycket stort ansvar, upp- och nedgångar är något som ligger i personligheten. Du vill ha frihet, kunna bestämma över dig själv, utvecklas och nå dina mål. Den motivationen ökar, när du ser att det går framåt, när kunderna rekommenderar dig till andra kunder, när du får mer jobb, när du får ett högre resultat, när du får en godare likviditet och så vidare. Det som sänkte intrycket av evenemanget något var sista föreläsningen, där den halvt uttjatade tesen kring, att vi måste gå ur vår komfortzon för att utvecklas lades upp i en praktisk övning.

Det stämmer dock. Ofta är det som vi tvingar oss att göra, trots att det känns obehagligt, det som leder till att vi utvecklas och mognar själva. Möjligen var jag dock lite trött på den här typen av "stimulans", eller så blev jag det när vi ombads flytta oss fem rader framåt och sätta oss mellan två andra vi inte kände, vilket fick till följd att jag nästan fick nackspärr när jag tvingades titta snett uppåt på overheadskärmen.

Dessutom var övningen på en lite väl låg nivå. Är du företagare, måste du ändå tala med alla möjliga på egen hand. Nästa "stimulerande" övning vars ämne gick som en röd tråd över eventet, var en filmsnutt på en kvart, där vi ombads titta på två skärmar där 6-7 olika par, som inte kände varandra, ändå tänkte kyssas och det gjordes till slut högt, ljudligt med slaskande gapande munnar.

Ganska många av oss skruvade lite på sig, kanske fann det lite pinsamt, eftersom de möjligen som jag hade lite svårt att se hur vi i vårt entreprenörskap skulle spräcka vår komfortzon genom att kyssa främlingar. Sex är inte säljande i alla situationer. Handlade det kanske om en kulturell appropriering där något underordnat tas in i ett överordnat sammanhang. Jag vet inte om mitt företag skulle bli mer framgångsrikt om jag i samband med rådgivning plötsligt började antasta mina kunder, eller flög på dem för att spräcka min komfortzon. Men det är troligen jag som saknar liberala värderingar.

tisdag 2 december 2014

Häxjakt, förtal och stalkers

Talade i telefon med en ordförande i en stor förening häromkvällen, som kände att han blivit utsatt för häxjakt via Facebook.

Det handlade, om ord mot ord och utskickade mejl till en massa individer, om varning kring organisationen och hets, att människor skulle ringa polisen, som den här mannen var ordförande över.

Tänkte först att föreningen måste varit duktig, som lyckats lura även mig. Jag fick sedermera  en annan bild när jag direkt kontaktade roten för "det onda". Ordföranden ansåg att han blivit utsatt för förtal vilket jag kan hålla med om, som informationen blivit formulerad i e-posten, spridd till många och när verksamheten var fullt laglig och aktiv.

Numera tycks det dock blivit legitimt att smutskasta inte bara individer utan även småföretag och organisationer, eftersom en del människor menar att de sistnämnda har "det så bra så vad gör det". Företagare jobbar och sliter för det mesta och en mycket stor del, går till skatter för andra.
Det är ett faktum.

Internet är ett problem, eftersom bland annat Google enkelt kan skapa så mycket spridning, av lögnaktigt skvaller och rykten, som når människor som varken har med saken att göra, större kunskap eller får ett helhetsperspektiv.

Oriktiga påståenden i kommentarsfält som inte bara stannar vid viskande lögner, utan sprids med ljusets hastighet och cementeras, lägg därtill illvilliga människor vars näring är avund mot alla fördelar de inbillar sig, att någon annan kan ha gentemot dem själva, utan att de egentligen vet alls. Eller bara människor som mår dåligt och får näring av att göra livet sämre för okända människor.

Ordförande sade,

- De skriver så mycket de aldrig skulle säga direkt mot någon, som du och jag nu talar med varandra.

Jag nickade och förstod.

Åklagarna och polisen tycks ändå jobba på ordentligt när det handlar om förtal, mot de egna på internet, för nu har de gripit en riktigt stor spridare av näthat mot poliser och åklagare. Vissa menar att de ska prioriteras, då de utgör stommen i en rättsstat och vår demokrati. Av samma orsak bör människor tillåtas uttrycka sina kunskaper, erfarenheter eller åsikter på Internet, utan att bli trakasserade av mansrättsaktivister.

Förhoppningsvis ska även någon kunna, omarbeta lagen om offentlighetsprincipen, så inte vem som helst kan få utgivningstillstånd och sitta på forum, bloggar och sprida på ett kränkande sätt fotografier, privata journaler, privata tingsrättsdomar samt förtal, vilket i ett sunt samhälle med hög EQ hade fallit direkt under kränkande förtal.

Något ännu mer i avsaknad av EQ  måste vara de individer som sysslar med Id-kapning. En lördag kväll för ett par veckor sedan vid 19-tiden fick jag e-post med en inbjudan från Facebook av en okänd kvinna. Det lät vänligt, tills jag läste vart inbjudan gick, nämligen en kyrkogård klockan 20,00 på kvällen.

Ingen okänd frisk kvinna skickar en inbjudan till en kyrkogård en lördag kväll, utan annan information, än en länkning till ett Facebook-konto med gravstenar och kyrkogårdar, vilket gjorde det högst sannolikt, att någon både ville trakassera den kvinnan som ägde fotot och mig.

Någon skulle kanske till och med gjort en tolkning av denna inbjudan som ett mordhot? Jag menar vad finns på kyrkogårdar? - Jo, döda människor. Jag har även fått e-post från dejtingsajter som jag inte känner till med information om att jag fått ny e-post.

Jag kontaktade ett dejting-forum i ett fall och sade, att om ni har mitt företagsfoto och mitt namn där, så är det utan min tillåtelse. Forumet tog även mycket riktigt bort både foto och text, där jag inte kunde logga in som icke medlem. Undrar vad den texten hade sagt om mig? Ett tidigare företagsfoto har även stulits och manipulerats av en av manschauvinisterna, från min företagssida och hängts ut på ett kränkande sätt på nätet, givetvis av en ryggradslös anonym.

Däremot är inte, de manliga grundarna till dessa anonyma manschauvinister anonyma, utan har bjudits in till tv-soffor och debattprogram. Det paradoxala är att samma mansrättsaktivister som ser sig som bättre än kvinnor, samtidigt vill måla upp sig själva som offer i samhället, sprida ut att de är lidande i jämförelse med kvinnor!?  Nästan som en kollektiv dissociativ identitetsstörning. Möjligen kan kanske även de anonyma på nätet bland ovan benämnda, som spelar kvinnor och i verkligheten är män, lida av samma syndrom.

Vad är det för människor med ett sådant illvilligt intresse av andra på det sättet, att de måste jobba ganska rejält för att sprida förtal, trakassera och stalka andra? Tänk vad den energin kunde vara produktiv, på ett mer lönsamt sätt för stalkaren själv och andra, omvandlad till något med mer EQ!


torsdag 27 november 2014

Mer fritt knark?

Trivsam drogliberal gemenskap
Kanske borde drogliberala individer som Alexander Bard flytta till Amsterdam, istället för att försöka göra om Sverige, till ett liberalt haschrökande dimmigt flumställe med öppen marknad för droger och sex.

Bard anser att det enda vi är duktiga på i Sverige är att skrämma livet ur våra barn med "kostsam antiknarkhets". Jag tycker istället det är lite tröttsamt med mogna män, som sprider tonårsliberala idéer.

En vanlig effekt av droger är annars, att mognad och ålder stannar i en yngre upplaga, trots att individen blivit äldre.

Jag är ganska övertygad om att de föräldrar, där polisen får plocka hem deras söner från hustaken som snedtänt och tror sig kunna flyga, eller som plötsligt dött av drogen Spice, inte ser droginformation som skrämseltaktik.


Det finns dessutom en marknad, där människor redan köper droger på nätet, vilket möjligen i vissa fall, kan förklara en del djupt samvetslösa utfall av lögnaktiga på-hoppare i kommentarfält och på bloggar, speciellt radikala mansrättsaktivister, som vigt sitt livsprojekt åt att tala ner feminismen och hacka på feminister, trots att de är precis så stora hycklande kålsupare, som de säger andra ska vara. Utan att jag själv är speciellt engagerad i feminismen.

Inte minst finns många psykiskt sjuka som missbrukar, vilket kanske inte direkt leder till en tryggare tillvaro för alla, om droger blir lagliga och vi ska trängas runt gemensamt på olika offentliga utrymmen, med folk som nyss kommit ut från ett hasch-café och luktar instängt sött, med en som plötsligt fått en akut psykos av spice.

Tycker det räcker med Internet, där alla som inte vill synas i dagsljus har hittat hem.
Idén med fria droger i samhället lär inte få människor, att plötsligt kunna hantera dem mer balanserat utan problem. Dessutom är det dokumenterat att människor fördummas av droger, så möjligen kanske drogliberalerna själva stoppat i sig för mycket av den varan.





tisdag 25 november 2014

Ondska och psykologisk skräck

Ondska, psykologisk skräck och dolda motiv är ofta goda ingredienser i läskiga filmer som t ex klassikern, The Shining från 1980 med Jack Nicholson.

Minns att jag såg den som min första skräckfilm, hemma hos en tjejkompis. Möjligen fick jag posttraumatisk stress efteråt, då kompisen endast behövde stirra plötsligt överdrivet och galet, åt mitt håll så skrek jag till och fäktade med armarna.

Det vet alla som har lätt att leva sig in, med god inlevelseförmåga i både filmer och närliggande omgivning, att det snabbt sugs in och självupplevs.

Såg kort en annan skräck film häromkvällen på kanal 7 eller 5, där några män jagade efter ett par till ett hus där en äldre snäll kvinna tog emot dem. De jagande männen lurar sedermera in sig i den äldre kvinnans hus och skjuter ner den stackars äldre människan.

En av männen visade sig vara en lustmördare och de andra två männen svaga medlöpare, som gjorde vad de blev tillsagda. När kvinnan lyckades rymma strax efter mannen kom in i rummet, med någon gallerförsedd huva över huvudet och njutningsfullt beskrev det förra kvinnliga offrets skrik för den låsta kvinnan, fick hon loss det bundna armarna och stack till mannen med en större träflisa från okänt ursprung, före hon sprang ut från huset.

I nästa scen ser vi henne gömd krypande under altanen och männen springer bort från huset i den mörka skymningen för att leta efter henne. Snart upptäcker kvinnan att hon krälar över en massa döda lik, då kände jag att det blev för mycket så jag bytte kanal.

Det gäller att stänga av först, för att kunna ta in det obehagliga. Vissa scener i boken, Bakom Dolda Ansikten kunde vara jobbiga att skriva. Ibland blir det för rått och kylslaget.

FBI-experten Lillian Glass som skrivit boken, "The Body Language of Liars"ger oss tips, över hur vi kan känna igen en psykopat. Något som dock inte går att använda tolkande på Internet av förklarliga skäl, då kroppsspråket uteblir totalt så när från de bokstäver vi plitar ner och en och annan död smiley. Nedan återfinns dock sex av de beskrivna psykopategenskaperna:

 1) Individen lever i det förgångna och aldrig i nuet.

2) När en psykopat gråter, torkar han alltid först under ena ögat och sedan under det andra. Motsatsen för psykiskt stabila människor, sägs vara att vi torkar bägge ögonen samtidigt.

3) Psykopaten är sällsynt självupptagen. Det är jag och jag.

4)  En starkt uppblåst självbild och talar mer än gärna om sina egna problem. Dålig självinsikt och oförmåga att ta ansvar för sina handlingar.

5) Identifiera lögner! Får du ett svar som du misstänker är en lögn. Ställ frågan igen, något omarbetad. Om svaret avviker från det förra kan det vara läge att dra öronen åt sig.

Kanske kan det uteblivna kroppsspråket, med mimik, tonläge och kroppsrörelser vara en förklaring till människor på Internet, som kan reta upp sig på allt, från någons tycke kring ett recept till någons beskrivning av vargens överlevnad? Eller förklaringen varför människor enklare kan låta sig bli manipulerade av både sol-och-vårare, bedragare och individer med psykopatiska drag.

En något mer nyanserad bild av Psykopati - Antisocial PS, beskrivs på Psykologiguidens sida och ett stycke citeras nedan:

"Personer som ofta brusar upp och tar till våld, eller hänsynslöst utnyttjar andra människor, utan att känna skuld eller ånger, kan antas ha antisociala och psykopatiska drag. Betecknande är också den starka dragningen till äventyrligheter som är riskabla både för personen själv och för omgivningen.
 Självbilden är störd på så sätt att personen uppfattar sig själv som stark och överlägsen. I följd med detta tycker man sig ha rätt att utnyttja andra, antingen för att man annars själv skulle bli utnyttjad, eller för att de andra är svaga och därför föraktliga."

Antony Hopkins som Hannibal Lector från filmen, När lammen tystnar.


- Se upp där ute!

måndag 24 november 2014

Nätmobbning

Internet tycks vara en mörk cirkus idag, när man studerar utlagda Twitter-inlägg på bloggar där de förtalar, hotar och kränker enskilda. Unga far illa av mobbare och de vuxna förebilderna beter sig likadant.


Jag har väldigt svårt att förstå hur vuxna dras in i drev, som får i en flock!?

När jag ser en enskild som blir utsatt av fler, så sammanstrålar jag inte, med övriga som utsätter den enskilda för påhopp. Det finns en broms inuti. Tydligen finns den inte hos alla på nätet. Kan de människorna möjligen sakna empati?

Jag läste gamla inlägg, där Marcus Birro blev taskigt utsatt via Twitter, av en mängd människor med hån och spott. Jag har efter vidare läsning dock konstaterat att han fått bra med uppbackning. Män får i regel mer stöd av både kvinnor och män.

Hur fungerar mobbande människor? Jag ska inte sticka under stol med att jag själv kan känna agg mot dem som utför orättvisa handlingar, däremot skulle jag aldrig komma på tanken att dra samman en pöbel mot individen som hade en annan åsikt.

I den satirpolitiska kriminalthrillern, Bakom Dolda Ansikten, tas även ämnet mobbning på nätet upp i vissa stycken, eftersom boken är en blandning av både underhållande fiktion och fakta.

En av huvudpersonerna, journalisten Lisa Severin har noterat hur inte bara ungdomar, utan även vuxna, mobbar andra vuxna i drev på bloggar och forum, via förtal och uthängningar. Nedan förs Lisas tankar fram:

"Lisa som ofta är ute bland forum och bloggar hade noterat, att det minst är lika mycket vuxna människor som deltar i drev och hänger ut någon vuxen människa de sedan i samlad trupp trycker ner, med nedlåtande okvädningsord, ger lögnaktiga diagnoser och på ett nedbrytande sätt genom att förvränga orden, som den utsatta skriver, sprida ut lögner och förtal, förlöjliga och medvetet missförstå svaren, som individen försöker försvara sig med. 
 Det är något som kan hålla på i en till tre dagar tills den drabbade drar sig undan, utan en chans till möjligt rättvist försvar. Nätet är ett regel- och laglöst land där alla dolda individer ges möjligheter att kränka andra utan hinder. Det var ett himla bra initiativ av Anita Wallstedt att starta organisationen OOM(Organisationen mot mobbning). 
Ny forskning har tydligen visat att de mobbade ofta är duktiga och kompetenta som mobbarna dock uppfattar som ett hot. Ännu värre har studier från Karolinska sjukhuset visat att varje år tar mellan 100 och 300 personer sina liv sedan de blivit mobbade på arbetsplatsen. Vidare att den som utsätts för svår mobbning ibland lider av posttraumatiskt stressyndrom, skador som kan jämföras med följderna av tortyr.
Otroligt pinsamt att de här vuxna anonyma människorna har barn och agerar, som några själva när de istället borde vara förebilder. Dessutom är det ett förbannat, förljuget hyckleri att samma grupper påstår sig slåss för mäns rättigheter, tänkte Lisa hånfullt."

Idag förekommer vuxen nätmobbning lite varstans och människor "krigar" mot varandra genom att kränka den ena värre än den andra, helt utan hänsyn att den smutskastning de lägger ut kan förstöra någons sysselsättning.

Hur ska yngre tonåringar förstå vad som är rätt och fel beteende på Internet, när de sitter vuxna och mobbar andra!? När de lägger ut förtalsfulla lögnaktiga texter om andra i syfte att misskreditera och samvetslöst förstöra någons liv? - Ett psykopatiskt beteende!

Det är märkligt att åklagarmyndigheten bedömer att endast förtal mot dem under 18 år har betydelse att tas upp som allmänt åtal. Samtidigt som mobbande vuxna förväntas agera förebilder för yngre, kränker och mobbar de andra fritt, vilken utveckling ger det på nätet, när vuxna tillåts kränka och mobba andra, om inte den drabbade själv som offer, får dra hela lasset och ta upp det som enskilt åtal?

Varför inte ändra så att grovt förtal läggs under allmänt åtal? Nu sänds signaler ut att det är fritt fram för anonyma och samvetslösa synliga, att skriva ut texter, som den drabbade inte kan ändra, eller dementera på plats, om hon inte vill ge forumet, den anonyma kackerlackan eller bloggägaren gratis marknadsföring. Det eftersom lagen är utformad, så polis och åklagarmyndighet inte ser ärekränkningar gällande vuxna som anmärkningsvärt.



söndag 23 november 2014

Femen är inte feminism

Frida Steenhoff - introducerade feminism omkring 1897
Jag har aldrig engagerat mig politiskt för kvinnliga rättigheter, mer än att jag varit medveten om kvinnornas historia. Trots att jag har en bred erfarenhet inom olika branscher.

Är dock uppdaterad med förekommande löneskillnader idag till kvinnors nackdel, enligt statistik i branscher för t ex  civilingenjörer med 9 %  och för civilekonomer med 7 % .

I dagens debatt förekommer endast diskussioner kring vårdyrken, inom den offentliga sektorn där lönerna är skattefinansierade, där t ex sjuksköterskor kan ha en likvärdig eller ibland högre lön än vad småföretagare har idag.

Rättviseaspekten tycks dock tagit avtryck av att löneskillnader endast finns inom kvinnodominerande yrken, utanför näringslivet som att de ska ha värderats lägre och är de som endast bör lyftas upp i media.

Jag fick motsatt för ett par år sedan på nätet insyn i en snabbt växande huvudsaklig manlig motståndsrörelse mot feminismen, inte sällan direkt mycket aggressiv, respektlös, användandes påhopp och misstänksamhet mot alla kvinnor, samt framöver förtalande, intrigerande och manipulerande. Vissa benämner skeendet som misogyni. De hade ofta åsikter som jag fann märkliga och provocerande, vilket tillsammans med utförda påhopp medförde, att jag förstärkte min grundvärdering och höll mig till den egna uppfattningen.

Yamaha 80c
Sedan har jag naturligtvis stött på en del sexistiska händelser i livet. När jag t ex som ung 12-årig tjej ägde en yamaha motorcross av sparade pengar och blev tillfrågad hånfullt, av en äldre kille på bred skånska, om jag inte skulle åka iväg på den, trots att han skruvat isär den utan min tillåtelse, så det inte fanns någon bensintank kvar och således inte gjorde den körbar. Det var väldigt nedlåtande och jag tog som ung tjej mycket illa vid mig, som att jag inte skulle förstå sådant!

Den manliga benämnda motståndsrörelsen vill gärna tala om betydelsen av olika könsroller, vilket kan bli ganska trångsynt, samtidigt som den påvisar bristen på kunskap kring livets komplexitet och mångfalden av olika individer oavsett nationalitet. Hos gruppen har även förekommit mycket udda och liberala åsikter kring unga flickor, barn och sex.

Femen är några jag dock finner ytterst pinsamma. De skämmer ut både sig själva och andra kvinnor. Kan nästan, ge behov av en skämskudde ibland. Googla ordet Femen och välj bilder, så hittar ni bland många en bild där de urinerar över fotografiet av Ukrainas president Viktor Yanukovich ansikte.

En femen-aktivist som blir gripen
Deras vapen är att demonstrativt visa upp brösten och de brukar sätta sig i ring på marken när de inte vill bli ivägkörda. Tyvärr tycks just bröst-vapnet mest bli till en stor nackdel för dem själva. På en bild syns en ganska obehaglig man tillfredsställd när han tafsande tar en av dem på bröstet bakifrån i samband med en aktion. Varför sätta sig i den mindre smarta och utsatta situationen? De är absolut inga jag förknippar med den feminism jag känt till och de är inte heller, enligt mig samma rörelse.

onsdag 19 november 2014

Integritet på Internet

 konst av: Hertha Hillftons
Behov av integritet varierar mellan människor, till viss del något beroende av vilken generation individen föddes till. 80-90-talisterna tycks ha mindre behov av integritet, om vi ser till mängden foton som läggs upp på bloggar och sociala forum. Generationen före tycks ha något mindre behov att vika ut egna kroppsdelar, den inre ångesten och pojkvännens ansikte i närbild serverat för allmänhetens godtycke eller nyfikna granskning. Men det varierar och finns undantag.

Förutom att anonyma eller privata individer, med endast ett utgivningsbevis för 2 000 kronor kan starta sajter av den ytterst fundamentalt kränkande typen, som den kritiskt omskrivna Lexbase och kränka tusentals människor lagligt, så blir det inte bättre, att det tycks ligga i tiden, att även myndigheter ser med blida ögon, på att lägga upp en individ på nätet med en efterlysning. Trots att människan ännu inte blivit dömd för något brott!? Nu tycks serien "Brottscentralen" tagit bort klippet på en man de lyste med fler fotografier tidigare på Aftonbladet idag. En serie som samarbetar med polisen och lägger upp efterlysningar på Internet.

Vi tycks leva i ett modernt skampåle-samhälle, där vissa möjligen ser sig, som högre andra människor. Samtidigt som en del tycks sakna empati och konsekvenstänkande. Om en människa är misstänkt för bedrägeri och ännu inte dömd, hur kan då polisen med hjälp av media gå ut och lysa honom offentligt med fotografi? Låt säga att han är skyldig och får två års fängelse. När han sedan har avklarat straffet, så bör han blir frikänd.

Ur utställningen på Liv och moral på klostret i Ystad.
Problemet blir att polisen och media istället i förväg ger honom livstidsstraff, genom den offentliga uthängningen. Jag är emot brott och bedrägerier. Anser dock att den medeltida Internet-eran med uthängningar, från både polis, media och vissa juristforum av tingsrättsdomar och människor, sprängt ut integritetsgränserna och blåst bort empatin. Vilket samhälle blir det för dem som hängts ut och aldrig tillåts bli glömda?

Kan möjligen den typen av uthängningar via polisen påverka polisens bedömningar, över förtalsbrott på Internet, eftersom de allra flesta anmälningar läggs ner? Hänger polisen själva ut människor på ett kränkande sätt i media, varför skulle de höja ögonbrynen över, om någon annan blir grovt förtalad och uthängd på internet? Det är ju skåpmat för dem, ingår till och med i rutinerna.

Ibland går det att läsa kommentarer kring dessa integritets kränkande portaler,

- Jag har inget att dölja, så för mig spelar det ingen roll att de lägger upp något om mig eller andra!

Kan det möjligen även, handla om individens varierande behov av integritet? Jag själv blir kraftigt irriterad på nätportaler, som slänger upp inkomstuppgifter utan min tillåtelse, som sedan anonyma stövlar (läs:vissa mansrättsaktivister) hånande lagt upp för att bevisa, att jag inte kan vara någon framgångsrik kvinna. Inte för jag någonsin nämnt att det skulle varit fallet. Jag var dessutom anonym från början och fick via dataintrång, identiteten uthängd av samma typ av anhang.


Min känsla när folk snokar över tillgångar, adresser och födelsedagar är på samma nivå, som om en okänd mindre belevad individ, gått in i mina skrivbordslådor, rotat runt och läser mina privata papper. Tyvärr är det bara att acceptera läget och trösta sig med att vi är fler i samma båt, så länge  utgivningsbevis lättvindigt kan säljas till folk och fä.

tisdag 18 november 2014

Finns civilkurage på nätet?

Hans Runessons foto
Hans Runessons foto från 1985 till höger, av Nordiska Rikspartiet marscherande i Växjö, där en kvinna drämmer till en av nazisterna med sin handväska.

Det speglar kanske en form av spontant  civilkurage, även om det består av fysiskt våld. Hon vågar ändå uttrycka öppet vad hon känner, om än handgripligt. Sedan må det kanske inte vara helt rätt gjort enligt etikens alla regler.


Handlingen går att jämföra med den internationella hackergruppen Anonymous, som mindre modigt och olagligt protesterar anonymt.

De hyllar Wikileaks och har hackat sig in både hos mindre bolags och mindre organisationers sidor, för att sabotera som hos Visa och Sony.
Samtidigt beskriver de sig själva som "Hacktivister" och ger sitt stöd för yttrandefriheten, skriver Dagens Nyheter.

Idag slår sig ganska många anonyma på bröstet, när de sitter i kommentarsfälten och verbalt ger sig på andra, som inte är anonyma. Ibland kränkande genom att nämna den offentligas (icke anonymas) arbetskunskaper, intelligens, utseende o.s.v i förtalsfulla ordalag i bästa fall.
Blomsterbud från ångerfylld kommentarsherre

Sverigedemokraternas kommentarssoldater kan ofta använda den metoden, när de anonymt krigar i kommentarsfälten, som beskrivs något i boken, Bakom Dolda Ansikten. Bland annat har det skett under artiklar på Svenska Dagbladet, när de ska få bort någon, som stör deras budskap och propaganda kring invandringen.

Vid den senaste verbala nedskjutningen för någon månad sedan, kom efter ett par dagar ett blomsterbud, med en hälsning skriven från en anonym signatur med ett mobilnummer. Jag kände igen signaturen som en av dem som hade likartade åsikter som Sverigedemokraterna, sände honom ett vänligt tack för blommorna och sade skämtsamt,

- Nu förstår jag hur Sverigedemokraterna värvar nya medlemmar!

Han svarade dock, att han inte var Sverigedemokrat och tyckte själv, han varit så otrevlig mot mig i kommentarsfälten och ville be om ursäkt. Det var både trevligt och exotiskt för att komma från denna dolda ofta aggressiva nätvärld.


lördag 15 november 2014

Moralpanik

Moral, empati och rättvisa
Ibland går det att läsa uttryck som "moralpanik"på nätet. Jag talade nyligen med en vän kring moral, som berättade att moral enligt en tes han läst, ska vara starkt kopplat till vilken grad av empati en människa äger och den skapas tidigt. Min uppfattning är att människor genetiskt föds med en skiftande empatisk förmåga.

När benämningen moralpanik går att läsa på nätet är det ofta i samband med en sexuell anknytning och inte sällan i samband med barn. Vissa tycks anse att sex med yngre ska normaliseras, eller lobbar ofta anonymt för att det ska ses som en helt frivillig handling av den yngre.

Det går naturligtvis att se den yngres handling som fullständigt frivillig i relation till den ofta mycket äldre, om vi fullständigt bortser från faktumet, av den yngres utsatta situation som omogen, brist på livserfarenhet, en icke fullväxt hjärna, bristande kunskap och avsaknad av "skinn på näsan" samt därtill sociala faktorer som barnets eventuella behov av uppmärksamhet och i vissa fall emotionell närhet.

Det är samtidigt skrämmande att det finns en stor marknad av vuxna människor som sexuellt söker sig till barn. När blev de vuxna människorna sjuka? Varför saknar de vanlig empati och moral?

Några som inte tycks sakna moral är skådespelerskan Laurie Holden, som tillsammans med medlemmar, från Operation underground railroad, räddade 55 barn från sexhandel.

Några ur organisationen Operation underground railroad, förklädde sig till turister som frågade efter minderåriga flickor i Cartagena, Colombia för sexuellt umgänge på en fest. Laurie Holden uppehöll sedan flickorna, medan kameror fångade in de kriminella människorna på film, så de sedan kunde gripas av polis. På organisationens hemsida beskrivs hur de räddar en 9-årig flicka från en barnhallick som låter män regelbundet våldta den kidnappade flickan. Organisationen grundades av Tim Ballard en före detta CIA-agent.
32 miljarder i vinster genom trafficking varje år

Ibland sker dock en jakt med följd av gripanden, som i mars i år av ledaren av en pedofilring som befann sig i Södertälje i Sverige, genom tips från USA. Likaså skedde gripanden i Spanien, Tjeckien, USA och Kanada genom samma utredning.

Ett par andra företagsamma svenska individer är Sophie Stenbeck och Sara Damber som har inrättat ett pris som ges för insatser mot trafficking.

Jan Stenbecks dotter Sophie Stenbeck fick höra av sin far, - Var ledsen bäst du vill, men gör något åt det.

Sophie Stenbeck har även tillsammans med Sara Damber, grundaren av antimobbningsorganisationen Friends startat Child 10 - en satsning för barns rättigheter och för 12 dagar sedan hedrades 10 personer som fört en kamp mot människohandel.

Jan Stenbeck sägs annars varit den första som visade upp en dokumentär kring förekommande trafficking i Sverige trots missnöje från hans dåvarande rådgivare. Det sägs ändå bara vara döda fiskar som simmar med strömmen, så det kan väl ändå bara ses som en modig handling.

Notering:
Har fått problem vid hantering av inlägg via denna blogg, som att skärmen blir helt svart, hoppar, studsar, svarta ränder skymmer texten, eller bloggen slutar reagera på kommandon. Försvinner bloggen plötsligt så kanske ovan är en förklaring.

torsdag 13 november 2014

Dataintrång

Dagens IT samhälle och möjligheten till intrång kan möjligen liknas vid gränsen före romarna sägs uppfunnit nyckeln och därmed säkerheten kring vår privata sfär, eller tidsepoken, då ett skynke kunde hängas framför ingången till bohuset som gräns för mitt och ditt område.

Cool dock föga säker ytterdörr. Bild från Emdi.se
Vem skulle våga sova utan att låsa ytterdörren idag? It-säkerheten är uppenbarligen inte så bra, vilket uppdagats mer och mer. Ändå oroas inte så många för de olåsta hålen.

Fick höra idag av en företagare att han förra sommaren fick information via e-post, om att hans varor fanns att hämtas. I perioder av mycket arbete och vanliga beställningar är det inget märkligt, att få den typen av information. Problemet var att han klickade på länken som kom med e-posten, vilket smittade datorn med något som kunde läsa av konton och annan information.

Han tvingades lämna in hela datorn för genomgång. Det är svårt att förstå varför inte dessa kreativa människor kunde skapa något, som hjälper andra människor istället för, att sabotera och förstöra för andra. Alla sådana intrång skapar stora problem för småföretagare och i längden samhället.

Ett annat företag som dock tagit sig an att hjälpa till vid händelser av dataintrång är bolaget Sentor. I likhet med den satirpolitiska kriminalhistorien, Bakom Dolda ansikten, där bland annat dataintrång och hackare beskrivs, samt hur vissa politiker inte räds, att ta till ljusskugga metoder för att själva ta sig till toppen, har Sentor skaffat fram tekniskt underlag åt Socialdemokraterna, om information som ska ha stulits via dataintrång hösten 2006 av Folkpartiet, vilket ledde till åtal. Kan tänka mig att Sentor möjligen förlorade några borgerliga kunder i det slaget, även om ganska många medborgare är svagt engagerade i politiken.

Ja vem kan vi egentligen lita på, som Lena Philipsson undrar?


fredag 7 november 2014

Utsatthet via sociala medier


Idag befann jag mig på ett par intressanta föredrag. Bland annat lyssnade jag till Sanna Wallin, utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå som presenterade en del statistik kring, utsatthet via sociala medier, hos förtroendevalda. Trots att jag inte tillhör den sistnämnda gruppen.

Statistiken visade att 20 % av våra förtroendevalda utsatts för trakasserier, hot eller våld i olika grad beroende på vilken partitillhörighet ledamoten tillhörde. 19 % svarade att de varit utsatta för hot och trakasserier via sociala medier och 2,7 % att det utsatts för våld.

Vidare framkom att bland förtroendevalda som var mycket aktiva i sociala medier på Internet, så hade 63 % av kvinnorna blivit utsatta och 52 % av männen.

Partitillhörighet  hade betydelse. Sverigedemokraterna är det parti som har mest utsatta ledamöter enligt PTU 2013 (43 %). Likaså hade miljöpartiet och vänsterpartiet en högre andel utsatta ledamöter (26 respektive 24 %).

Vad som framkommer av undersökningen är att det partier som blivit mest utsatta via sociala medier även är de som är mycket aktiva via dessa kanaler. Övriga blir utsatta utanför de sociala medierna på andra sätt. Internet och dess dåliga IT säkerhet i kombination med förtal, som huvudsakligen sker via vuxna fegt anonyma extremister, ofta utan att individen ges möjlighet att svara i direkt anslutning, är grovt förtalsbrott i syfte att klistra fast lögner kring den förtalade.

Incidenter av extremister utan polisiära reprimander som tillåts ske, kan riskera att förstöra både förtroendevaldas arbete, medborgarnas liv och den allmänna demokratin. 

När anonyma extremister tillåts trakassera, förfölja, förtala och kränka medborgarna på Internet i kombination av åklagare som lägger ner alla förtalsärenden, så faller demokratin.

Något som dock uppdagats är att jag liksom övriga medborgare, även kan notera hårda tonfall och en mobbningsmentalitet mellan förtroendevalda, vilket möjligen vissa, kan se som ett normerat regelverk. Det är likadant när vuxna föräldrar sitter på Facebook, eller på sina privata bloggar och trakasserar enskilda i tillåtna kommentarsdrev eller via sina inlägg.

– Vem kan då klandra våra tonåringar för att de mobbar sina kompisar på internet när deras egna förebilder, föräldrarna sysslar med mobbning och kränkningar?

Helt uppenbart bör lagen ses över, så 5 kap, BrB, Ärekränkning, ska kunna falla under allmänt åtal, som en markering att det inte är accepterat.

Vi fick även lyssna till Annika Borg, teologidoktor och präst som visade sig vara en mycket humoristisk och varm människa. Möjligen då hon äger en Nymfkakadua som jag.

Den vanligaste frågan Annika Borg fick var, – Är jag normal? Ofta från människor som kände stress, hade lite ångest eller oro. Det sista är troligen inget konstigt med tanke på de prestationskrav många har på sig själva. Hon berättade samtidigt, att det ställs mer krav idag, att vara sociala och utåtagerande i sociala medier, samtidigt som 1/3 av människorna tillhör gruppen introverta.

Samhället är så uppskruvat. Vi måste utåt vara förljuget  framgångsrika, snygga, lyckliga, perfekta, rika och ständigt kvittrande med soliga stylade bilder på det ytliga Facebook, kring vår snygga perfekta tillvaro, med våra perfekta barn, vår perfekta man och nyss lagade perfekta middag.

När vi egentligen för stunden mår dåligt, kanske har ångest,  avskyr vår tillvaro och hellre skulle föredra att drämma en stekpanna hårt i bordet. Varför ska det vara finare att ha ett nästintill narcissistiskt beteende när så många är mer lyssnande, analyserande kanske mer ödmjuka, menade Borg.


tisdag 4 november 2014

Bakom Dolda Ansikten

Bakom Dolda Ansikten, av Charlotta Lena Andersson
Rubriken syftar på boktiteln av den satirpolitiska kriminalthrillern, Bakom Dolda Ansikten. En bok på 431 sidor som kom ut vid årsskiftet 2013/2014, av delvis långvarig frustration, delvis ilska över sådant vi finner hemskt, orättvist och allmänt upprörande.

När orättfärdiga handlingar inte ges utrymme att få höras, motarbetas och förvrängs av extremistiska mansrättsgrupper, eller inte ges hederlig upprättelse växer lätt vanmakten, då är det mycket behändigt att skriva av sig. I mitt fall blev det boken, Bakom Dolda Ansikten.

Grunden för boken är sådant jag upplevt, fått intryck av, observerat, fördjupat mig kring via intervju med polis och forskningsmaterial, gällande nätbrott på Internet. En virtuell värld dit en växande kriminalitet har flyttat in som tidigare mer aktivt befann sig ute i det synliga samhället. Till den omnämnde kriminaliteten hör grovt förtal, stalking, nätmobbning, trafficking, grooming och dataintrång.

Bokens rubrik, Bakom dolda ansikten, syftar på den möjliga anonymitet som förekommer och den hänsynslöshet, som vågar sig fram när vissa individer, inte visar sig offentligt. Boken är en blandning av spänning och satir för att förenkla läsandet och ge viss underhållning. Recension av boken finns att läsa av journalisten Monica Antonsson.

Läsningen kan skänka tröst, en del svart humor och spänning, för dem som på något sätt blivit kränkta på Internet, samt kasta ljus på en del hemskt förekommande brottsområden. Boken ger även en del tips över hur du kan gå tillväga juridiskt om du vill prioritera den energin och kostnaden i ditt liv, för att väcka enskilt åtal.

Åklagare väcker inte åtal kring förtal, därför hamnar brottet inte under allmänt åtal, så du får själv stå för hela kostnaden om du inte vinner. Dessutom får vi hoppas att regeringen satsar mer resurser på teknisk utbildning för poliskåren, eftersom de tydligen inte tar anmälningarna på allvar. Kopierar in en del axplock från boken, trots att typsnitt inte kan modifieras på denna nykläckta blogg. Nedan syns först bokens prolog:

– En satans journalist någon Lisa Severin skriver nedsättande om män! Jag är med i drevet mot henne. Försök dra ihop så många som möjligt!
– Nu ska subban sänkas!
– Dessa jävla feminister, totalt indoktrinerade får de inte statsbidrag för allt och inget så är de ena skrikande offerkoftor.
– Ja fy fan vad jag hatar dem!
– Borde de inte straffknullas så de återställer sig i leden igen? Kvinnor som tar ton. Ingen jävel vill höra på dem!
– Hahaha, underställer sig i leden vore mer passande.
– Nej, inga män vill ha svenska kvinnor, som inte låter
män vara män! Se bara på alla falska våldtäktsanklagelser
de skriker om i tid och otid. Snart får man inte ligga
med frun när hon sover eller är full, utan att det ska
ses som en förbannad våldtäkt. Har vi inga rättigheter
längre!?
– Nej speciellt vill ingen ha feministiska vinpimplande
skrikande kommunistkvinnor. Det är bättre vi riktar in
oss på att fostra de unga - flickorna i samhället, som inte
hunnit gå ur skolan eller blivit förstörda av statsfeminismen
ännu!
– Kvinnor ska tillbaka till det gamla bondesamhället och
ta hand om hem och familj och inte göra karriär! Deras biologiska kropp med livmoder är till för att föda barn åt oss män.
– Varför alla dessa aborter och vaddå rätten till sin egen kropp!? Satans påfund av feminismen!
– Ja men sedan tar kvinnorna våra barn ifrån oss med, anklagar oss för allt möjligt, så vi varken får barnbidrag eller delad vårdnad om barnen. Feministerna sänker männen till samhällets botten, gör så vi blir bostads- och arbetslösa, får männen att ta livet av sig!
– Det är all sexmoralpanik som fäst sig i samhället via gammelmedia. Småflickor dras själva till äldre män och det får vi skit över!?
– Ja för fan vissa småtjejer hoppar ju upp och gnider sig på ens knä som vilken valp som helst, så vad kan man göra!?

Boken, Bakom dolda ansikten, beskriver inte bara anonyma kommentatorer, när de inte syns, utan visar även upp ett tjugotal fiktiva manliga och kvinnliga karikatyrer, bakom bildskärm och tangentbord. Nedan återfinns en flitig man med en särskild syn på kvinnor som troligen själv har ett ganska torftigt socialt liv förutom med de kontakter han lurar gömd bakom sin bildskärm:

"I en kal lägenhet i Helsingborg satt Bertil Torstensson och skrev inlägg efter inlägg med ämnen som handlade, om hur feminismen lurade unga tjejer att utbilda sig när de istället egentligen skulle bli lyckligare av att inte tänka så mycket. De borde hellre överlåta tankeverksamheten till männen. Det fanns forskning som menade att kvinnor ändå ville vara hemma och inte göra karriär menade Torstensson.
Inom honom grodde samtidigt ett djupt, svart hat, en känsla av alienation mot feministiska kvinnor, som han såg som orsaken till allt ont som hänt honom från att han förlorade arbetet på Kungliga tekniska högskolan som lärare, till att hans fru lämnade honom och fick vårdnaden om dottern. Han hade dock hittat en sammanslutning i USA som delade samma intressen som honom.
 Män var arbetslösa och utan bildning vilket feminismen stod bakom. Det var idioti att kvinnor skulle in på männens domäner. Han kände att han hade kontroll på nätet och kunde vädra sig fram till kvinnliga feminister som en vild hund som följde spår efter matrester. Han hade ett uppdrag och ett mål nu, vilket inte gick att stoppa.
Bakom skärmen kände han sig överlägsen och han hade upptäckt nya metoder när det gällde att tränga in på andras domäner. Nätet var oslagbart, tänkte Bertil med en lätt ilande upphetsning. Han studerade och testade vissa kvinnor på nätet för att mäta deras grad av indoktrinering i feminismen.
Ibland kan jag känna en form av kärlek för dem samtidigt som jag får lust, att dräpa dem med en smärtsam kraft när de blev uppstudsiga, tänkte Bertil insiktsfullt med ett förvånat småleende."

De flesta av individerna i boken är skapade från intryck, upplevelser, observationer och personliga tolkningar. Och för att visa mitt rättvisepatos i jämlikhetens era ska jag även spegla en kvinnlig bloggerska från boken:

"Kattan klev ut i farstun av den belamrade husvagnen i norra Sverige och hennes två hundar närmade sig med viftande svansar. – Fan hoppas inte Kalle super upp barnbidraget med grabben nu, sade hon mumlande samtidigt som hon puttade iväg den glada hunden och stoppade in en citalopram mot depression. Trams att jag även ska behöva äta neuroleptika medicin som om jag skulle vara psykotisk för jag är lite smådeppig ibland, tänkte Kattan stött och sparkade till solstolen så den föll hårt åt sidan.
Hunden backade lite gnyende och lade sig en bit ifrån när den kände igen den tryckande stämningen sedan tidigare. Kattan slog sig ner i en stol utanför husvagnen med sin bärbara dator.

– Fan jag har svårt för den där bloggerskan Minna med bloggen, En Lilja Online, sade Kattan högt till sina hundar och loggade in på sin blogg. Minna tycks tro hon är något när hon diskuterar med männen, när hon rappt och oförskämt och mycket otrevligt diskuterar emot dem. Jag har fått viss status bland Jämmerlisterna och folk ser upp till mig, som en bland de högsta på nätet, så en kvinnlig nollåtta borde passa sig för att jävlas med mig eller trampa på mitt revir, tänkte Kattan med en hatisk och samtidigt skamfylld känsla av nederlag i kroppen.

Kattan hade blivit kontaktad och värvad av Jämmerlisterna, eller närmare bestämt Bertil Torstensson som hade fallenhet för falsk marknadsföring och förmåga att sälja in organisationens koncept främst mot kvinnor med söner, som blev lurade att tro att deras söner riskerade att skadas av det nuvarande samhället och den diskuterade statsfeminismen.

Få av kvinnorna såg igenom Torstenssons inre avsky mot kvinnor. Torstensson kände förakt för de flesta kvinnor i Sverige, som enligt honom var indoktrinerade Streamline feminister som han själv benämnde dem. Jämmerlisterna bestod av flertalet bloggare både inom och utanför landet. Jämmerlisterna hade noterat att Kattan lätt drog publik när hon blev upprörd. Kattan var lättköpt och hade fallenhet för smicker, vilket är en utmärkt egenskap för att forma någons värderingar så de följer organisationens, tänkte Torstensson leende. – Otrygga, unga, obildade, vilsna eller osäkra människor var enklast att värva, sade Torstensson högt med ett självsäkert skratt för sig själv. "
 
Det är en satirpolitisk kriminalhistoria, där en bloggerska och en journalist börjar granska vad som sker mer ingående hos en sammanslutning av bloggare, vilket får till följd hel del oväntade och överraskande händelser, när individerna bakom anonymiteten försöker slå tillbaka först smygande för att gradvis öka i sin både verbala och fysiska hänsynslöshet. Dessa består av både högre akademiker, politiker, lärare, någon advokat och en och annan mindre skolad skurk. Helt utan uppfattning att det ena skulle utesluta det andra och vice versa.

"Snart började dock en smygande smutskastning av Minna ske på bloggarna när hon diskuterade de olika inläggen. Ofta kom någon med något elakt påhopp för att följas upp av flera olika signaturer, som mynnade ut i drev mot henne, utan mer förklaring än att de försökte jävlas med henne. När Minna försvarade sig blev hon mer provocerad och mycket respektlöst behandlad. Det låg varken logik eller vettig grund bakom det hela.
Det var dock uppenbart att deras sista vapen tycktes vara, att smutskasta och ta till drev när deras ord tröt. Vid ett tillfälle när Minna ifrågasatte Wern Erikssons lama behandling av dreven på hans blogg AktivtAntik mot henne och hans samtidigt direkt aktiva försvar, mot andra kom plötsligt Nässelrosen inrusande och skrev fullständigt lögnaktigt med upprörda ord, om att Minna fått 14 kommentarer raderade inne hos Bloggaren Lelle Hilling, för hon varit så otrevlig.
 Sanningen var istället att Minna själv blivit påhoppad på hans blogg trots att hon var lugn och glad och diskuterade med en annan man. Minna hade självmant tagit sig därifrån utan mer intresse av bloggen, då även bloggens innehavare och den före detta aktiva psykologen Lelle Hilling trodde han kunde mästra henne som en liten skolflicka.
– Du har lämnat spår efter dig, så du är inte anonym. Vi vet vem du är, så passa dig, sade plötsligt den tidigare vänligt sinnade Christina bakom signaturen Nässelrosen till Minna Lilja på bloggen AktivtAntik."


Några stycken längre fram i boken framkommer en annan bild av den anonyma dubbelsinnade "kvinnliga" signaturen Nässelrosen:

"I Helsingborg satt Sigge Lindvall, en smal man i 60-årsåldern med grått hår, glasögon och log när han skrev, som den kvinnliga signaturen Nässelrosen. Han gillade att spela kvinna och nästla sig in i olika kvinnliga grupper och även manliga, som ett experiment. Signaturen Nässelrosen blev sedan även använd av fler andra människor bland Jämmerlisterna. Dagstidningen SveaNytt hade tagit in Sigge Lindvall i en artikel genom en intervju, där han berättade om sin bok, Psykopater och Pirater. Han menade att alla kunde vara psykopater från barn till kvinnor."
Boken finns att köpa via Vulkans bokhandel, Adlibris, CDROM och Bokus samt från byrån. Ett billigare alternativ är att låna boken från Stockholms Kungliga Bibliotek, Lunds universitetsbibliotek, Umeå universitetsbibliotek, Stadsbiblioteket i Göteborg eller Malmö Stadsbibliotek.