Translate

lördag 9 april 2016

Att damma av gamla kunskaper

Cyklade i hast till Bohusgatan på Södermalm i morse, där deltagarna i spänd förväntan ringlade utanför och in genom portarna till lördagens högskoleprov. När jag i tid infunnit mig och stod framför informationsplakatet i entrén, där klassrummen stod markerade dit vi skulle orientera oss fram i den främmande skolan, kände jag att informationsbladet med detaljer kring mitt klassrum, som jag före skrivit ut och haft i kappfickan under cykelfärden inte längre fanns kvar.

Det fanns strikta regler om att den som inte kom i tid som var satt till 08,20, skulle inte bli insläppt i salen. Problemet var att jag nu inte visste vilken sal av alla uppskrivna som var ämnad för min närvaro. Klockan visade 08,10. Jag försökte stressad leta fram e-post meddelandet från min ostrukturerade e-postfolder i min Iphone utan napp. Klockan gick. Jag störde mig på den gälla rösten bakom som högt och glättigt talade om det stundande provet. Jag gick ut från entrén igen och mot cykeln. Låste upp den och tänkte att det nog inte var meningen, att jag skulle skriva tenta idag, som ändå inte hunnit träna. Dessutom var alla ekvationer med bråk, potenstal och sannolikhetslära något jag hade haft god förmåga att lösa för ungefär 20 år sedan. Men hur många gånger har jag haft nytta av den kunskapen efteråt och kunnat repetera.

Någon kväll före hade jag läst kring människor som gått på naturvetenskaplig linje och tränat ett halvår före de gjorde högskoleprovet och ofta ändå gjort om det ett par, tre gånger för att öka resultatet. Jag hade kort sent kvällen före repeterat innebörden av det mest basala med tunga ögonlock. När jag strax rundat kröken med cykeln på Rutger Fuchsgatan, ser jag något vitt lysa upp liggandes på asfalten i motsatt riktning. Kan det vara, tänkte jag.

Javisst där låg utskriften. Snabbt stannar jag till rycker upp den nu smutsiga utskriften med synlig understrykning på lokal där jag skulle infinna mig. Jag hade nu ett par minuter på mig. Jag cyklar snabbt, så det icke pumpade framdäcket med ytterst sparsam luft gnisslar illa mot vägunderlaget. Jag låser cykeln igen och nu är det helt tomt med människor utanför den tegelförsedda internationella skolan.

Snabbt skrynklar jag upp papperslappen och letar upp klassrummet. Får rusa upp två trappor vidare längst en lång korridor. Stannar till vid fel dörr och blir ombedd om legitimation när det framgår att min sal var ännu längre fram, rusar vidare och ser med viss lättnad att det var en liten kö utanför. Jag hann i tid och ställer mig andfådd och väntar in min tur att få visa upp körkortet.

Fem prov med fyrtio frågor och för varje prov ges 55 minuter och handlar om matematisk förmåga, diagram och tabeller, svensk läsförmåga, svensk ordförståelse och engelskspråkig förmåga. Jag märkte ganska snabbt att det inte gick att sitta och fundera, vara alltför noggrann eller analysera, för ofta handlade de sista frågorna om de mest tidkrävande momenten och tyvärr fick jag lov att köra tips-lottomodellen på de sista kryssfrågorna för tiden tog slut.

Det var tre prov före lunch och en kvartsrast mellan proven . Toaletterna var sparsamt utspridda så långa köer uppkom snabbt.

- Det ser effektivt ut att både äta och strax gå på toaletten, sade jag till en kvinna som hastigt åt upp en banan ståendes bakom mig i kön.

- Ja vilken dag, sade hon och himlade med ögonen.

- Ja och vi gör det helt frivilligt, sade jag.

- Vi betalar för det också, sade hon.

-Ja och kanske för ett dåligt resultat sade jag med ett leende och klev in i det grå toalett-båset och låste dörren om mig.

När vi efter sista provet blev utsläppta i vårluften, hör jag en tjej gå förbi och säga,

- Nu slipper vi ändå högskoleprovet fram till oktober i varje fall.

Hon hade på något sätt förlikat sig med att hon skulle behöva göra om det igen. Jag ska nog anamma den inställningen med. Skriva tentor en dag blir lite som att träna och tävla, för när alla satt färdiga med raka ryggar inför varje prov, utan ett pip och väntade in sals-ledarens klartecken blev det som att vänta in startskottet. Och när vi hörde rösten,

 - Nu får ni börja, så satte tävlingsinstinkten igång att prestera bästa möjliga resultat.

Något jag åtminstone försökte, trots trötthet och en notering om att en ung kille snett bakom mig troligen gjort provet ett par gånger tidigare, för han räknade snabbt bredvid frågorna, så pennan rispade ljudligt mot pappret på ett lite enerverande sätt, samtidigt som han alltid tycktes vara färdig långt före tiden var slut, lutandes nöjd mot stolsryggen i tillfredsställd väntan, medan jag mer stressad kände att jag inte hade tiden på min sida och de sista frågorna inte hade lyckats analyserats så noggrant som jag velat.

Det får nog bli att pröva igen i oktober. Om inte så för att hålla igång hjärnaktiviteten, för vetenskaplig forskning har faktiskt kommit fram till att det skapas 1 400 nya hjärnceller per dygn, så kanske blir människan uttråkad om den inte får tillräcklig stimulans.

Vad som annars visats vetenskapligt är att hjärnan stimuleras av musik och kanske kan låten, You are No Good, framförd av Cherryl Crow på Rock and Hall of Fame, som i klippet slutar efter 2,42 minuter ge viss stimulans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar